In my mind right now

19:18:54 . 2010-06-08 . Ätstört . 13 kommentarer


Hade ett sjuhelvetes jobbigt samtal med min behandlare idag. Efter mitt break-down i helgen så måste jag verkligen fundera över hur jag vill ha mitt liv. Låter dramatiskt, men det kanske är så det är. Fortsätter jag som jag gör nu så vettefan (ursäkta språket) vart jag är om ett par år. Ätstörning + självskada + tvång + droger + hemlös + arbetslös? Nä, ärligt, det kan hända. Om jag inte tar och skärper till mig nu och blir frisk! Men det är så läskigt det där med att bli frisk. Jag har noll koll på vem jag är utan alla mina psykiska sjukdomar och betenden, vad gör man av sin tid om man inte räknar brunnar, tränar i smyg, räknar kalorier och oroar sig inför saker och ting? Nä, måste verkligen fundera på hur jag ska gå vidare. Trots att det kan låta som ett enkelt beslut {"Klart man vill bli frisk!!"} men det är det inte. Det är självklart för mig också att det är klart man vill bli frisk, men det handlar om att hela jag ska vilja bli frisk, och hela jag ska kämpa. Inte bara en liten del av mig. Och resten blir kvar. Fundera som sagt.

« Namn

« Mail {visas ej}

« Blogg


Spara uppgifter?

Kommentarer

Kämpa på tjejen!

2010-06-08 . 20:08:52

känner igen mig i det där, man vet lixom inte riktigt hur det är att må bra, vem man är om man inte mår dåligt.

2010-06-08 . 20:16:44

Jobbigt att ta tag i det och försöka göra något åt det. Faller lätt tillbaka till gamla fällor. Även om man kanske vet vad som är rätt så är det inte så enkelt. Fortsätt kämpa gumman <3

2010-06-08 . 20:18:58

älskar bilden<3 och du är utmanad!

2010-06-08 . 20:41:05

Jag vet att du kan klara dig igenom det, har du klarat dig så långt så kan du. Du är nog mycket starkare än vad du tror, även fast det kan kännas långt bort, och jag förstår verkligen vad du menar med att man inte vet om man vill bli frisk för att man inte vet vem man skulle vara som "frisk".

2010-06-08 . 20:49:26

kämpa lydia!

2010-06-08 . 21:28:39

svar: ja självklart har man upplevt det, vi upplever det fortfarande ibland fast i korta stunder, fast jag tror nog det är lite det där att vara frisk som skrämmer oss, för vad gör vi om vi inte är psykisksjuka på nått sätt, vad är kvar av oss då? har vi glädjen kvar då

2010-06-08 . 22:04:23

Kämpa, kämpa, kämpa!
Kan man inte sätta något lite kortare mål än så stora som "bli frisk" och "klara mig undan arbetslöshet"?

2010-06-08 . 23:15:09

Oh :( Det är bara att fighta!
Ska nog ta och sätta postit's på min spegel också, som motivation!

sv: Ingen orsak!

2010-06-09 . 07:23:05

sv; Det är ju superbra ju! Jag hörde en gång av någon behandlare att hon och någon annan patient hade suttit och skrivit ner allt de de behövde jobba med för att hon skulle bli frisk, det var så enormt mke, flickan var jättenära att ge upp, men sen bestämde de sig för att ta en sak åt gången, även om det skulle ta hela livet blev hon ju fri från en sak, tex ett tvång. Och visst, hon hae det jobbigt, men när hon övervann en sak försvann två eller tre saker på köpet, bara sådär. Och det är värt all ångest, det är det verkligen!

2010-06-09 . 10:36:24

Du får försöka hitta något annat att spendera din tid med. Det är ändå ganska mycket tid vi snackar om. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men du klarar det =)

2010-06-09 . 12:51:23

jag känner igen det där. nu mår jag inte lika dåligt men ibland önskar jag att allt var som förut..

2010-06-09 . 16:58:32

det kommer att gå bra, finns här sötis <3

2010-06-10 . 12:13:59


Trackback