För du är en av dem som inte min insida ser

När jag skrattar tror du jag är fri från mina spöken

Men nej, dem dyker nog upp mot kvällskröken

Bland folk kan jag se ut som en vanlig tjej

Men på mitt rum, där är jag allt annat än okej

När ingen ser så kommer sanningen till min yta

Hur ska jag göra för att detta mönster kunna bryta??